Ravenna - Piazza San Francesco

Utforskningen av staden börjar vid torget Piazza San Francesco där vi köper den enda biljett som gäller för besök på alla UNESCO-listade platser i staden, och sedan går vi till den närliggande katedralen Basilica di San Francesco, från mitten av fyrahundratalet.
Kyrkan har enkla linjer med tre skepp med fasad i sandsten och ett robust och fyrkantigt klocktorn. Som så ofta händer i Ravennas kyrkor har även denna höjts i flera omgångar: originalkyrkans botten låg 3,6 meter under dagens gatunivå. Under huvudaltaret ligger kryptan från niohundratalet, väl synlig genom ett fönster. Dess golv är ständigt täckt av vatten vilket ändock gör att du kan beundra originalkyrkans mosaikgolv.

I denna katedral begravdes poeten Dante Alighieri 1321, och hans kvarlevor vilar ännu i den närliggande graven Tomba di Dante: ett litet tempel i nyantik stil där du, över själva gravurnan, finner en avbildning av poeten försjunken i en bok – en basrelief från 1483.

Vidare på gatan Via Ginanni kommer vi fram till torget Piazza Arcivescovado, där vi går in i Ärkebiskopsmuseet Museo Arcivescovile med otaliga konstverk från den antika katedralen och från andra byggnader som numera inte längre finns. Här finns även den berömda skulpturen Cattedra di Massimiano, Maximians Tron, en av de de finaste skulpturerna av elfenben i världen, ett verk av bysantinska artister på femhundratalet. Museet innefattar även la Cappella di S. Andrea, Sankt Andreas Kapell, som är dekorerat med magnifika mosaiker. Vestibulens suggestiva valv har en guldfärgad himmel med liljor och rosor och 99 olika arter av fåglar.

I samma område besöker vi Baptisteriet Battistero degli Ortodossi, det mest antika av Ravennas alla monument, och som är från slutet av trehundratalet. Den enkla utsidan av osmyckat tegel ställs emot den fantastiskt rika inre mosaiken. I mitten står en åttkantig dopfunt av grekisk marmor och porfyr, omgjord år 1500, men som fortfarande innehåller flera originalfragment.

I närheten står även Ravennas första katedral, Duomo.
Uppförd under fyrahundratalet genomgick den många renoveringar, fram tills den 1733 helt revs ned för att den nuvarande byggnaden skulle uppföras på platsen – katedralen blev klar 1743. I korsningen Via Rasponi och Via Guerrini ligger trädgården Giardino Rasponi, även kallad De Bortglömda Kryddornas Trädgård – ett utsökt grönområde som är öppet för allmänheten. Den tjocka ringmuren dämpar stadens ljud, och skapar här en tyst plats som fylls av färger och blomdoft från de odlade kryddorna, både de som används för apotekarnas gamla recept och de som används i Medelhavsköket. Utsikten är en fantastisk skymt av katedralens silhuett och dess vackra runda klocktorn.

Ravenna - Basilica di San Vitale

Katedralen La Basilica di San Vitale, tagen i bruk år 548, är ett av de viktigaste gammelkristna monumenten, och den har beskrivits som en total praktbyggnad av västbysantinsk konst. Det orientaliska inflytandet har här en dominerande roll, och katedralen är inte uppbyggd av tre skepp, utan har en central kärna i åttkantig form som är överbyggd av en kupol – och det hela vilar på åtta pelare med bågar. Blicken fångas genast av det höga utrymmet och de skinande färgerna i mosaiken som täcker presbyteriumvalvet och absidens halvmåneform. Ljuset som kommer in genom de alabastertäckta fönstren lyser suggestivt upp marmor, kapitäler och mosaik.

Bredvid katedralen ligger Kejsar Honorius syster i Mausoleo di Galla Placidia – kejsaren lät bygga mausoleet i mitten av fyrahundratalet. Det är en liten byggnad, utformad som ett latinskt kors, där du finner magnifika mosaikarbeten som täcker hela den övre delen av byggnaden, vilket ger en speciell effekt av djup, i en lugn och enkel atmosfär. Detta monument är väl bevarat från förändringar genom tiden.

Vi går vidare på gatan Via Cavour, och kommer till torget Piazza del Popolo, där vi ser två kolonner med statyer av stadens skyddshelgon: S. Apollinare och S. Vitale. Bredvid dessa står byggnaderna: Palazzo Comunale, il Palazzetto Veneziano (1444), il Palazzo del Governo (från 1700-talet), sätet för Prefekturen och Palazzo dell’Orologio pubblico.

Ravenna - Battistero Ariani

Efter torget Piazza del Popolo kommer vi efter få minuter till Battistero degli Ariani, en byggnad från slutet av fyrahundratalet då Teodorico var kung och hans hovs officiella religion var arianismen. Kupolen är helt täckt av mosaik och i de två valven finns: en bild av Kristi dop med Johannes Döparen, personifikationen av Jordanfloden och Den Helige Andes fysiska representation i form av en duva. I det yttre valvet ser vi den förberedda tronen för Hetimasi (ett ikonografiskt tema som består av den tomma tronen med Kristus symboler, och dess mening handlar om Kristi Återkomst inför Domedagen), och de tolv apostlarna som offrar kronor.

Vi fortsätter på gatan Via di Roma och kommer fram till katedralen Basilica di S. Apollinare Nuovo.
Dess fasad har en 1500-talsarkad och ett cylinderformat klocktorn. När man kommer in tappar man andan en aning: skönheten omger oss och här beundrar vi den största och vackraste mosaikytan som fortfarande finns bevarad från antikens tider.
Katedralens inre är uppdelat i tre skepp med 24 kolonner av grekisk marmor med korintiska kapitäler, över vilka ligger ett kassettak i trä från 1611. Mosaikbeklädnaden på väggarna är spektakulär: det är som en fantasifullt illustrerad bok, som med fantastiska detaljer berättar om antika platser, myter och sedvänjor.

Ravenna - Mausoleo Teodorico

Vidare fram på gatan Via di Roma finner vi Palazzo di Teodorico, en tegelruin där det fortfarande finns bevarade fragment av en golvmosaik. Efter Teatro Rasi finner vi Santa Maria in Porto med sin fasad i senbarock, och stadens konstmuseum, MAR, ligger inuti det monumentala komplexet Loggetta Lombardesca.
Detta är platsen för flertalet konstutställningar, och här finns både en modern och en medeltida konstkollektion. Byggnaden är dokumentationscentrum för mosaik och här finns även en kollektion av modern mosaik, från efterkrigstiden till våra dagar.

Under vår utforskning av området kan vi helt enkelt inte missa ett besök i katedralen Basilica di S. Apollinare in Classe, som ligger cirka 8 km från Ravennas stadskärna.
Den är från första hälften av femhundratalet och är en av de mest fascinerande kyrkorna i Ravenna, och därtill mycket väl bevarad.
Den reser sig, isolerad och majestätisk, på ett stort grönområde vars färg går i stark kontrast till den röda sten som kyrkan är byggd av. Den byggdes av Giuliano Argentario på order av ärkebiskopen Ursicinus, på platsen för den tidigare begravningsplatsen som användes från andra och tredje århundradet efter vår tideräknings början.
Kyrkan har definierats som det allra finaste exemplet på en gammalkristen katedral. Trots att kyrkan har plundrats genom århundradena har den trots allt bevarat skönheten av sin ursprungsstruktur, och den beundras för sina fantastiska polykroma mosaiker.
Namnet "in Classe" kommer från den antika romerska staden "Civitas Classis" som fördes upp kring hamnen som Caesar Augustus lät bygga för att skydda från det Adriatiska havet. Till denna stad anlände Sankt Apollinaris mot slutet av första århundradet, och här startade han det första kristna samhället, för vilket han även var biskop. Efter hans död begravdes han på kyrkogården utanför stadens ringmur, på den plats där numera katedralen står.

Kyrkan har tre väldefinierade skepp och en rad med 24 fantastiska kolonner i ådrad grekisk marmor, överbyggda med mycket originella bysantinska kapitäler. Längs väggarna på mittskeppet sitter en serie medaljonger som representerar de olika biskopar som följt på varandra genom åren i Ravenna.
Fantastisk är garanterat den magnifika absiden och triumfbågen, bägge helt täckta av polykrom mosaik från bysantinsk tid. Längs sidoskeppen finns det 10 sarkofager i grekisk marmor som använts för begravning av Ravennas biskopar.

Vi fortsätter med ett besök i Theoderics mausoleum, il Mausoleo di Teodorico. Mausoleet ligger utanför stadsmurarna i en park i anslutning till stadens historiska centrum, och är den mest berömda ostrogotiska begravningsbyggnaden i världen. Den byggdes kring år 520 av Theoderic den Store som hans framtida grav, och den byggdes på en då obebyggd plats, i närheten av den gravplats som var reserverad för goterna.
Byggnaden utmärker sig i Ravennas arkitektur då den inte är byggd i tegelsten, utan i stenblock av aurisinasten. Under bysantinsk tid användes den som kyrka, dedikerad till Madonnan, och bar då namnet "Sankta Maria ad Farum" då den låg nära hamnen.
Mausoleet är byggt i oktagonal form och mittdelen ser ut som vanliga romerska mausoleer: karaktäriserad av två ordningar: den första är utåt sett oktagonal, med nischer på varje sida överbyggda av hela valv. Inuti är utrymmet istället format som ett kors, kanske med gravsättning i åtanke.

Den andra ordningen är mindre, och nås med en yttre trappa. Även denna är oktagonal på utsidan, men är helt rund i frisen. Innerutrymmet är helt runt med en enda nisch med valv och ett kors. Idag finns här stenkistan av röd porfyr som fordom innehöll kungens kvarlämnor – dessa avlägsnades under det bysantinska herraväldet.

Det mest uppseendeväckande med byggnaden är dess tak som består av en enorm monolit som är format som en kalott, även den i aurisinasten – den är 10,76 meter i diameter och 3,09 meter hög, och väger cirka 230 ton.

Den transporterades via havet och lyftes på plats på byggnaden med hjälp av de tolv öglorna (öljetter). Hur man lyckades placera denna monolit överst på byggnaden är idag inte helt utrett. Det finns två möjliga hypoteser: den kan ha lyfts på plats efterhand som byggnaden restes, eller också så kan arkitekterna ha byggt en slags kanal, en bassäng, runt det färdiga mausoleet och på denna ha låtit monoliten flyta in på plats i toppen på en flotte.

Och med detta besök är vår tur i Ravenna över.
Vi har bländats av Ravennas mosaik och arkitektur, och det är absolut en av de mest fascinerande städerna i Italien.